Uggleblogg

Nu är det sommar, och vem behöver en dator, egentligen? Men blogga det vill jag. Idag har jag funderat över och experimenterat med hur jag kan lösa det på ett sätt som är både praktiskt och roligt.

Mina förutsättningar:

• iPod touch. Den går finfint att ansluta till internet, men bara om ett öppet trådlöst nätverk är tillgängligt. Det går också bra att skicka e-post via Gmail.
• Mobiltelefon med kamera. Den har i och för sig webbläsare, men fönstret är så minimalt att det är ganska hopplöst att redigera på webben. SMA och MMS går finfint, och det går bra att skicka e-post via Gmail.
• Lånade datorer är det troligt att jag använder då och då i sommar. Kanske makens nya coola Acer One, som jag är lite avundsjuk på. Eller kanske någon helt annan dator.
• Och så förstås den egna datorn. Där är det lätt – där har jag BlogDesk installerat.
• Dessutom – förutom att inlägg ska hamna på bloggen så är det kul om ett och annat kommer på Facebook också. Och Twitter.

Jag hittar ingen tjänst som kan lösa allt detta, däremot kan jag lösa det med en kombination av tjänster. Det är ingen nackdel – tvärtom tror jag det kan vara en fin idé att använda varje tjänst till just det den är bra på.

iPod touch
Om du inte vet – en iPod touch är liksom en budgetvariant av en iPhone. Den kan det mesta som iPhonen kan och använder samma programvara, men den är förstås ingen telefon. Den har heller inte kamera inbyggd.

I AppStore hittade jag kvickt och lätt ett program som helt enkelt heter Wordpress och som gör det enkelt att skriva till en blogg på wordpress.com. Tyvärr verkar det inte gå att skriva till wordpressbaserade bloggar på andra domäner, men att lägga upp en ny blogg tar bara några minuter och i just det här fallet gör det fakstiskt inget att separera ut just dessa inlägg.

Applikationen funkar utmärkt att köra offline vilket var en förutsättning. iPodden är bara online när jag kommer åt ett trådlöst nätverk. Men det går alltså bra att skriva inlägg och posta dem senare.

Det går också bra att skicka e-post via Gmail, men egentligen tror jag det mera blir aktuellt på lånade datorer.

Mobilen
Allra viktigast för mig är det att få mobilen att funka mångsidigt mot bloggen. Där målade jag in mig lite i ett hörn när jag valde wordpress.com, för de har inget stöd alls för mobiltelefoner. (Kanske hade det varit smartare att välja Blogger?)

Men allt går att lösa – det är bara att bland in lite fler tjänster!

Korta notiser är supersmidigt att skicka med SMS till Twitter. De går inte in som blogginlägg, men jag har lagt en widget i min sidomeny som hämtar mina senaste tweets. Extra bonus är att jag dessutom lagt till på Facebook att de ska hämtas in där.

Blogga bilder kommer jag definitivt att vilja göra i sommar. Det löser jag genom att skicka dem som MMS till Flickr. På Flickr har jag sedan lagt till bloggen samt angett att bilder jag skickar till en viss adress ska skickas vidare till bloggen och publiceras även där. (Jag skulle kunna låta Facebook hämta in bilderna också, men just nu bryr jag mig inte om det.)

Längre texter var det jag hade svårast att lösa. Men det går att skicka dem som e-post till Posterous och sedan kan Posterous skicka dem vidare till bloggen.

Lånade datorer
Kanske kommer jag att vilja blogga på någon lånad dator. Det är lätt. Antingen genom att helt enkelt logga in på wordpress.com, eller genom att använda Gmail och antingen skicka bild till Flickr eller text till Posterous.

Egen dator
På den egna datorn använder jag helst BlogDesk. Det gör det lätt som en plätt med semesterbildern om jag vill, för BlogDesk har en lätt och rolig inbyggd bildredigerare. (Fast det blir nog en vända inom Photoshop ändå…)

Och varför?
Har jag verkligen inget vettigare för mig? Tja, det finns flera skäl egentligen. Först och främst att jag ville se om det gick. Kul pussel att lösa! Det blir lite kanske knasigt när man kopplar samman så här många tjänster, men en och en är det många av dem som kan vara användbara i skolan.

Ja, och så är det förstås kul om familj och vänner kan se vad som händer i sommar. Om de vill, förstås.

Phun är ett program där du kan bygga simuleringar av olika fysikaliska skeenden. Det är enormt kul att leka med, men det går också att simulera experiment i. Du kan till exempel ändra de olika objektens densitet, ändra friktion eller koppla av och på tyngdkraft och luftmotstånd för att se vad som händer. Min bil här nedanför måste till exempel väga minst 4 kg för att inte stegra sig när den kommer ner för backen.

Maria har gjort en kanonbra inspirationsfilm som gör det lätt att komma igång med Phun.

Programmet är gratis och finns för både Windows, Linux och Mac. Det finns en version för Windows som distribueras som ett zip-arkiv. Den versionen kräver ingen installation och borde därmed gå utmärkt att köra från ett USB-minne.

Under Arkiv i menyraden kan du byta mellan en rad olika språk, bland annat svenska.

EtherPad är ett enormt snabbt och enkelt sätt att samarbeta om text. Ingen registrering, inget lösenord. Bara att börja. Och jättekul

Jag tror inte jag gjort någon föreläsning det senaste året utan att inspireras av och berätta om sådant jag lärt mig via bloggen. Just idag använde jag bland annat material från IT-mamman, från när kajsasi’s elever började i ettan samt från Erica. Andra dagar är det andras idéer och material jag lånar glatt av. På samma vis som jag hoppas ni lånar från mig. Tack alla för att ni finns!

Själva presentationen finns på SlideBoom. Men det är bara några få bilder och jag pratade i 90 minuter, så jag vet just inte om den är något att se. Förutom att det är kul att se att det gick så bra att bädda in YouTube-filmer i Powerpoint med nya iSpring Converter 4.2. En gång krashade PPT, men sedan gick det bra.

De flesta av er har jag aldrig träffat, ändå räknar jag er utan att tveka till mitt nära nätverk. Vi sitter liksom alla i samma båt, och med hjälp av varandra är det en fröjd att navigera bland IT-vågorna. Och detta leder fram till en unik bild:

Ugglemamman och IT-mamman i samma båt, för första gången även i fysisk form. Foto: Nils Sundberg. Tack till dig med!

Jaha, nu finns Safari 4 för Windows att ladda hem. Klart jag måste testa. Det känns nästan lite busigt – som att tjuvkika i en Mac, liksom. Snyggt är det i alla fall.

Det tar kanske en stund att vänja sig. En hel del liknar ändå Google Chrome. Vilken för övrig fortfarande är min favorit.

För ett par veckor sedan hade jag en mycket duktig praoelev. Det här är hennes film. Tjänsten hon visar är www.picnik.com

Fotoalbum online är ofta ett bra sätt om du vill dela med dig av bilder. Olika tjänster passar olika bra beroende på vilka du vill dela bilderna med. Vill du visa dina foton för en begränsad grupp människor är picasaweb.google.com ett bra alternativ. Vill du dela med hela världen är www.flickr.com praktisk.

Blir du nyfiken på programmet Picasa som jag pratar om i filmen så ta gärna en titt på Multimediabyrån.

Maken och hundarna är på agilitytävling, dottern hos en kompis, jag har redan röstat i EU-valet och det är gråmulet ute. Vad passar då bättre än att göra film? (Kunde förstås tagit itu med städningen också…)

Tjänsten Animoto har jag skrivit om ett par gånger tidigare. Här kommer en film som visar hur enkelt det är.

Utan mina nätverk är jag ingenting skrev Henrik tidigare idag, och jag log igenkännande. De senaste dagarna har jag funderat just på det, hur nätet är enormt stort men samtidig nära och alldeles gripbart.

Nätet är enormt stort. Möjligheterna är svindlande. Det finns så många fantastiska människor att lära känna, så många erfarenheter att få dela.

Samtidigt är nätet alldeles nära och gripbart. Var och en som bidrar till att fylla nätet med innehåll är en människa, med röst, erfarenheter, prefrenser och sammanhang. Det som slog mig häromdagen är att jag väljer platser på nätet beroende på vem jag vill ha kontakt med, och att de platserna upplever jag egentligen som precis lika påtagliga som barndomens fysiska platser för möten.

Precis som jag då visste att Lena ofta fanns i hagen hos hästarna och Thomas på minigolfbanan, så vet jag nu att Kalle finns på Skype, Elza svarar snabbt på bloggen, Joachim är på hugget på Facebook och Henrik är kvick på Twitter. (De finns förstås på andra ställen också, men det är där jag vet att jag hittar dem när jag behöver dem.)

Häromkvällen satt jag i ett arbetsmöte och vi kom att prata om TipCam. En fråga till Henrik på Twitter:

… och en minut senare fick jag svar:

Så enkelt det blir när nätet inte blir stort och oöverskådligt, utan en sfär befolkad av människor och man vet var de finns och vilka erfarenheter de har att dela med sig av.

Det är väl detta jag önskar att alla pedagoger (och andra med förstås!) måtte få uppleva. Inte bara nätet som en enorm värld av oändliga möjligheter, utan också nätet som en väldigt nära mötesplats för att hitta kollegor att dela och utbyta med.

Slutligen, alldeles särskilt fröjdefullt blir det kanske ändå när världarna möts. I onsdags hade jag glädjen att träffa en hel rad nätvänner, men kanske alldeles särskilt decembertjejen och itmamman som jag så länge känt mig nära på distans. Det var kul!

Google Chrome är utan tvekan min favoritwebbläsare just nu. Den är så snabb och avskalad. Dessutom är Chrome suverän på att gissa vad jag vill göra, baserat på vad jag tidigare gjort. Här är några tips om praktiska funktioner.